Skriver några gånger om året krönikor för Fria tidningarna. Har aldrig gillat krönikor: nån ledsen lirare med mer attityd än tankeförmåga som vräker ur sig om sitt vardagsliv och tycker saker.
Saknar dock förmågan att tacka nej, så visst, inga problem: krönikor!
Har väl skrivit en fem sex stycken vid det här laget, några av de konstiga texter som nånsin kräkts ut ur den här sinnesslöa hjärnklumpen (några av dom finns här). För nån månad sen en som slutade med att dissa sig själv. Idag en som handlar om en historia som Odd har berättat och som kan sammanfattas i denna bevingade fras:
RUBBA MIG PÅ BÄRET!
Hoppas för övrigt att gratisprenumerationen på Dagens Nyheter snart ska ta slut, tidningen förpestar min frukost varenda dag. En artikel där vi får följa en stackars människa som är programledare och modebloggare och som tillbringar timmar på krogen och sitter och ser ledsen ut över ett glas gratis skumpa? Viktigt!
Det nya stamfiket: Citykonditoriet, tre trappor upp i Citykyrkan.
I den här bloggen rapporterar C/M Edenborg om sina romaner, sitt bokförlag Vertigo, sin forskning, sina översättningar, ventilerar allmänt missnöje med kultur och politik samt offentliggör en del obscena fotografier och möjligen en och annan gullig kattunge. Och visst ja: min senaste roman blev nominerad till Augustpriset 2014.
8 kommentarer:
Ha! Ha! Skrattade gott åt din beskrivning av journalisternas standarfrågor i din krönika. Jag jobbade själv som journalist i tio år och vet att det bara var att börja med en annorlunda fråga så fick man intervju-offret nästan att tappa hakan. Fattar inte varför journalisthögskolan inte lär studenterna att tänka lite självständigt istället för att rabbla formulär 1A hela tiden: "när, var, hur, varför?".
Det är en av anledningarna till att jag numera enbart läser intervjuerna i veckotidningar gjorda före 1969. Ha!
Vadå tycker du inte DN a.k.a. "tidningen" e bra?
Dags att byta till Svenskan kanske? Det har jag gjort!
Kul läsning, dina krönikor. Möjligen tyngs de ner ibland av ett överanvändande av begreppet "borgerlig". Kan inte låta bli att tro att de kanske kunde vara effektivare utan. Kanske för att det blir lite platt, som att ondgöra sig över materien i jakten på andlighet. Ahhrgh! Så mycket materia överallt, och jag som gillar SJÄL! Ingen vill väl vara borgerlig? Eller så vill man det. Och ordet blir en avskiljare, en markör man snabbt kan scanna av för att ta reda på om texten är riktad till en eller inte. I värsta fall istället för att läsa vad det faktiskt står.
"kåt och glad" är fan en suverän text. tack.
Vilka oerhört omsorgsfulla, genomarbetade, vackert dramaturgiserade och vältänkta krönikor! Du är en stilistisk ekvilibrist i klass med Aris Fioretos!
Å, tackar för ironin. Skulle blivit livrädd om nån på allvar jämförde mig med Fioretos - Gud Jesus Jävlar.
"Anus Fittokletos" HÖHÖ!
Jag blev tipsad om Citykonditoriet för för ett år sedan - av nämnda programledare och bloggare. Gillar det.
Skicka en kommentar