Har redan skrivit om svenska språkets torftighet när det kommer till att skildra könsnjutning, i synnerhet dess kvinnliga sidor. Hittade en passage i Gamiani som är ett bra exempel på det. Den demoniska huvudpersonen skildrar första gången hon ligger med en åsna:
"Mes canaux spermatiques s'ouvrirent et débondèrent. Ma cyprine brûlante tressaillit un instant dans mes reins. Oh! quelle jouissance! Je la sentais courir en jets de flamme et tomber goutte à goutte au fond de ma matrice."
Den svenske 30-talsöversättaren fick till det så:
"Så öppnades åsnans sädesledare, och jag kände i mitt innersta hur min eldiga älskare ryckte till. Å vilken njutning! Jag kände hur den heta strålen sprutade in i min livmoder."
Åsnans sädesledare? Det står ju "mes canaux spermatiques" dvs "mina spermatiska kanaler". Och ordet "cyprine" betyder inget annat än kvinnlig könsvätska, eller "lubrikation", eller i ny svensk argot "fittslem", "fittsås", "fittsaft". På 1700-talet kunde det dock som tidigare nämnts också kallas för "sprutet" eller "knullet". "Cyprine" är hämtat från kärleksgudinnan Afrodites förnamn, Cypris.
Poängen är att översättaren – både på grund av svenskans brister i det här ämnet och även av sin egen syn på kvinnlig sexualitet kantänka – inte kunde föreställa sig att stycket var en beskrivning av kvinnlig fysionomi utan – med stora modifikationer – fick det till att måste vara åsnans orgasm som skildras.
(Så här blev stycket i min översättning: "Mina spermatiska kanaler öppnades och översvämmades. Min glödande könsvätska darrade i ljumskarna. Å! vilken njutning! Jag kände den välla fram i flammande strålar och droppe för droppe falla längst in i livmodern.")
I den här bloggen rapporterar C/M Edenborg om sina romaner, sitt bokförlag Vertigo, sin forskning, sina översättningar, ventilerar allmänt missnöje med kultur och politik samt offentliggör en del obscena fotografier och möjligen en och annan gullig kattunge. Och visst ja: min senaste roman blev nominerad till Augustpriset 2014.
22 kommentarer:
Jag tror inte problemet härrör så mycket ur uppfattningen om kvinnlig sexualitet, som ur fördomar om hur det är att ha sex med en åsna. Sånt är det svårt att göra något åt. Min gissning är att det är åsnans sperma Musset avser (därför att det verkar konstigt att det skulle vara lubrikationen, särskilt att den rör sig mot livmodern).
För övrigt anser jag som vi flickor brukar:
- iiiiiiiiiiihhhhhhhhh!
Tyckte också det verkade märkligt att fittsaften skulle in i livmodern...
Annars tycker jag att beskrivningar av hur sex är för kvinnor ofta är fåordiga och till och med usla. Det finns såklart undantag.
Jag borde ha lagt till att åsnan faktiskt sprutar i stycket efter, utan att det står något om att det skulle vara andra gången. Är inte heller säker på att det sprutar in i livmodern, utan snarare inne i: det är en bild av hur lubrikationen löses ut där inne i orgasmen helt enkelt, en sorts fontänorgasm.
Ja, då känns det ju mer logiskt, fast ändå märkligt. :P
Det är väl inte så konstigt? Eldigt sex resulterar ofta i en blandning av alla möjliga vätskor som letar sig fram till (och in i ) alla möjliga ställen.
Kudos till en bra svensk översättning av det franska stycket. Det är det jag beundrar med Vertigo, omsorgen för den svenska översättningen och respekten för originaltexterna. Fler förlag som tänker så behövs för vårt lands litteraturtörstande!
Fast ni ser väl att det är taskig litteratur....?
Tänk att kvinnor fortfarande är så förslavade av beundran för artónhundratalets mest pekoralistiska kvinnoskildrare och deras nutida nostalgiska bröder. Jag drar från den här bloggen, politik och kärlek väntar.
Åsnan kom och Che Guevara gick.
Med tanke på att man uppenbarligen påverkas av vad man läser (jfr Madame Bovary, jfr liberaler som vill gifta sig med två feminina bögar et alias) kommer det väl att bli mycket fittsprut i kvinnlig litteratur framöver.
Blä...? Får man säga det?
"fördomar om hur det är att ha sex med en åsna..." såna fantasier finns. Tycker iofs också att stycket är komiskt...
"jag kände i mitt innersta hur min eldiga älskare ryckte till. Å vilken njutning!" är kanske fel (jag kan inte franska) men det är kul, tantsnusk.
Vad är spermatoriska kanaler?
Näe Ulla-Karin.
Min sexualitet, då? Varför är det ingen som tänker på mig?
hur jag än försöker kan jag bara tänka på clerks2 ...
"Cyprine" för övrigt: en preciös term. Inte för att preciöserna på sextonhundratalet satte ord på den kvinnliga könsvätskan, det trr jag inte, men den lite eufemistiska beteckningen är helt i deras tradition. En svensk motsvarighet kunde vara: venussaft....
Det var onekligen en... mustigare översättning. Men det är också det enda. Ser man på stycket i sig så är det väl inte alls särskilt bra. Men det valdes väl å andra sidan inte ut för att visa på hög litterär kvalité utan som exempel på det som diskuterades; skildringen av kvinnlig sexualitet, svenska språkets brister osv. Men ändå! Det talas mycket om omsorgsfulla och bra översättningar, men vad spelar det för roll hur bra något är översatt när det som översatts från första början inte är bra? Ja, jag har ju inte läst boken så vad fan vet jag. Vertigo har ju inte för vana att ge ut dåliga böcker så man bör väl vara lugn.
Man kan översätta Quelle jouissance! med Vad jag njöt! Lite fritt, låter intimare. Och som sagt, jag föreslår venussaft.
Spermatiska kanaler låter väldigt kliniskt, kanske kan man här ta sig såpass stora friheter att ma skriver "mitt inre" (vad är spermatiska kanaler eg?). Sedan är jag helt överens med översättaren om att cyprine syftar på hennes safter och inte åsnans.
Tror visst det kan vara en häftig skildring, knappast realistisk men ganska djärv ändå?
Texten blir fan ännu mer bisarr med Patsy Clines "I Fall To Pieces" dovt i bakgrunden...
Jag älskar Patsy Cline.
Svindelman, svindelman... Men sometimes think only with their dick. Women always think with ther cunt.
DU SKA DÖ DIN DJÄVEL
Så lever pungen.
Här är ju 99% skumma typer med antingen mindervärdskomplex eller bara allmänt underliga.
Skicka en kommentar