Det sägs att Pierre Reverdy (tror det var han) satte upp en skylt på sin dörr när han gick och la sig och sov: POETEN ARBETAR.
En sanning: det som är den intellektuellas verkliga produktion sker oftare under vila än under det konkreta arbetet.
Joggade igår, det var förfärligt men ändå härligt. Till sjön, ner i vattnet, och sedan hem, en dryg halvmil. Svär över mig själv, över detta eländiga. Och ändå: något händer, och så plötsligt: en idé, en lösning på ett problem. I det här fallet om upplägget av Händel-boken.
Fått ännu fler bra idéer idag, just pga icke-arbete. Gått och laddat inför dispositionen till boken om Oljekrönet som ska bli en samproduktion med Daniel Berg, men inte skrivit. Sätter mig till slut: skriver alltihop på en kvart, det bara fälls ut, väller fram, färdigt.
Det gäller att lita på att miraklet sker. Men det slår nästan aldrig fel.
I den här bloggen rapporterar C/M Edenborg om sina romaner, sitt bokförlag Vertigo, sin forskning, sina översättningar, ventilerar allmänt missnöje med kultur och politik samt offentliggör en del obscena fotografier och möjligen en och annan gullig kattunge. Och visst ja: min senaste roman blev nominerad till Augustpriset 2014.
8 kommentarer:
Poeter arbetar inte. Det är Bålgetingen Art som arbetar.
Hohohohihahaha.....
gammalengelska: "thou Art a Poet"
et cetera.
Jamen, är det inte precis såhär det går till varje gång man skriver uppsats eller liknande också? Själva skrivandet är bara slutet på en lång osynlig process..
Det är en pakt med djävulen.
"A story is told according to which Saint-Pol-Roux, in times gone by, used to have a notice posted on the door of his manor house in Camaret, every evening before he went to sleep, which read: THE POET IS WORKING."
from 'Manifestoes of Surrealism' by A. Breton, p. 14, Ann Arbor Paperbacks, 1972
Aha, var det Saint-Pol-Roux. Enligt Breton, eller han kanske bara återgav en vandringssägen.
"On raconte que chaque jour, au moment de s'endormir, Saint-Pol-Roux faisait naguère placer, sur la porte de son manoir de Camaret, un écriteau sur lequel on pouvait lire: LE POÈTE TRAVAILLE".
Every evening torde vara en fri tolkning av de engelska översättarna: tänkbart att det snarare var när han sov middag.
Vilken klassisk franska Breton skrev. Mycket hög stilnivå, lugn, klar, ren och högstämd.
Just! Hade ingen aning om var jag hade läst det. Och just, vilken självlysande franska.
Skicka en kommentar