VERTIGOS EGNA GÖTEBORGSKRAVALLER

For dagen efter Strängnäs-odyssén till Götelaborrrg. Vad bra det är att åka tåg! På de tre timmarna gjordes Lovecraft-boken klar, med korr och omslag och allt. Resans syfte var Textmässe-avknoppningen Textival: var bjuden dit för att hålla bokbord och hålla ett föredrag om Vertigo.

Drack rökporter, sov dåligt. Vandrade i snålblåsten och duggregnet från hotellet till Tredje Långgatan med pirran. Riggade upp bokbordet med ellerströms som grannar på ena sidan och Västsveriges Författarförening på andra – någon sorts förening för litteraturintresserade pensionärer.

Det blev bråk.

Det var som i Klitty III. En halvpackad pensionär som inte hade ett enda helt blodkärl i sitt blåröda ansikte ramlade omkull på golvet. Tjocka kärringar drog gång på gång ner Vertigos böcker på golvet med sina feta arslen. Kacklande, skärande röster i kaotiskt svammel höll på att driva alla till nervsammanbrott.

Plötsligt hotar en av de åldrade damerna att hälla ut sitt vattenglas över Vertigos bord. Är det en en synvilla? Nej, hon gör det igen! Ser att hon fräser något, tydligen har bokomslagen fått henne att snedtända fullständigt. Försöker prata med henne, hon låtsas inte höra, försöker ännu mer, då vänder hon sig och fräser: "Du får vänja dig!"

Stämningen blir oerhört tryckt. På min andra sida håller ellerströms-gänget på att fyllna till ordentligt. Känner mig plötsligt ofantligt normal.

Så blir det dags för föredraget. Har inte förberett mig, frågar arrangören vad hon vill att det ska handla om, får inte något konkret svar. Rummet är fullsatt. Ställer mig inför vargflocken, ett femtiotal nakna ansikten. Börjar någonstans och fortsätter därifrån, följer minsta lilla tankesprång, har vaga minnen av vad det kom att handla om.

Hänvisar till Aristoteles, Giordano Bruno, Ariosto, Kant - yrkesskadad! Gör en stor sak av etymologin till ordet "provocera", påstår att det har med "andebesvärjelse" att göra!!! Något om att "besvärja fram min egen ande" - va?! Betonar gång på gång att nyckeln för att förstå Vertigos särart ligger i att "jag är dum i huvet".

De femtio nakna ansiktena ler medlidsamt.