onsdag 27 augusti 2008

NU SÅ

Sände iväg recensionen av Malte Perssons Edelcrantz förbindelser till norska tidskriften Vagant nyss. Den blev rätt tät. Försöker dra en djup suck, försöker pressa ner blodtrycket, försöker skriva här.

Det är lite mycket nu: höll första föreläsningen på Södertörn igår (har Teori och metod-momentet på b-kursen i idéhistoria), har tre recensions-lämningar till Aftonbladet nästa vecka, är mitt uppe i lanseringen av tre nya böcker som levereras imorgon, samt är mitt uppe i en tämligen omfattande flytt.

En rolig grej som hänt den här veckan var en fotografering på fiket. Gjorde i somras en omfattande intervju för norska tidskriften Vinduet om min verksamhet som förläggare. Det blev något problem med fotografen, så vi ordnade foton själva. Min genialiska dotter skötte kameran, de "siamesiska tvillingarna" Edenborg och Daniel Berg hade plommonstop och Caroline Åberg var med på ett hörn. Skulle gärna visa några exempel här, men Vinduet måste få publicera dom först. Bland annat hade vi knivslagsmål i köket till cafét. Dock inga nakenbilder.

Så vad hände då egentligen i fredags?

Skulle klockan tre vara på Moderna museet för att sitta i en panel och diskutera utställningen Eklips. Hade inte hunnit förbereda mig utan tänkte göra det under dagen. Får sms på morgonen om att jag pga ordinarie personals sjuka barn måste rycka in och göra smörgåsar och kaffe hela dagen. Inget att göra. Åker dit. Upptäcker att det är översvämning i källaren. Det flyter ruttet fett på golvet. Ägnar nästan två timmar åt att rengöra en pump från det ruttna fettet. Först då blir det dags att göra mackor. Alla leveranser som tänkas kan dyker plötsligt upp. Kommer grovt efter med arbetet.

Får till slut tjugo minuter på mig att skumma igenom katalogen till konstutställningen, förtvivlat försöka lära mig namnen på konstnärerna. Åker till museet. Får reda på att det förväntas av mig ett inledningsanförande på tio minuter. Får panik. Skriver ner några stolpar. Lyckas genomföra det. Det är en fördel att kunna historia!

Kastar mig hem efter seminariet, kastar i mig mat, kastar ner lite kläder i en plastpåse, kastar mig till fiket, kastar ner böcker i kartonger, kastar mig till stationen, kastar mig på nattåget till Oslo, upptäcker att sömntabletterna inte är nerpackade, ligger vaken och vrider mig hela natten.

På min vandring genom grynings-Oslo morgonen därefter passeras enormt eleganta hus med väldiga pelare, bland annat slottet. Det är något i kontrasten mellan dessa monument över storhet och min egen slitna litenhet, släpande på bokkartonger på en pirra, som känns extra deprimerande. I övrigt var det trevligt i Oslo, och på tåget hem på söndagkvällen blev en hel del gjort.

Igår blev det klart att helgen kommer att tillbringas på landet. Blev bokstavligen tårögd vid detta besked: det har varit svårt att komma tillbaka till staden. Fick ångest på Södertörns bibliotek igår av alla människor.

2 kommentarer:

Emma sa...

Oj oj. Fick nästan hjärtklappning av att bara läsa.

Anonym sa...

Skall bli gifvande läsa din rec. av Edelcrantzboken. Så långt jag kommit är den välskriven och intressant, men mer konventionell till formen än jag hade trott. Fast det kan vara en snål reaktion.