söndag 29 juni 2008

SATSFÖRKORTNINGAR

HK-filmens vanvett tycktes inte ha färgat av sig särdeles på nattens drömmar. Men återigen denna cyborgtillvaro. Det har redan hänt. Vi har redan vuxit ihop, grundligt och ourskiljbart: men vad händer när oljan tar slut.

På halva skärmen rullar filmen, på den vänstra texthanterarens fönster. Skriver och tittar på film, kollar nån enstaka sak på nätet. Uttryck och intryck flyter samman i denna externalisering av hjärnan. Krävs förstås en simultanförmåga. Men blir det sämre av denna brist på fokus? Inte märkt av det i så fall, snarare är det tvärtom.

Drömde häromdagen om en förintande kraft, ett slags rökigt ljussken som åt sig igenom Gamla stan och inte lämnade sten på sten. Det viktigaste för mig var att rädda min dator, den representerade på något sätt mitt "jag". Lyckades som tur var, med hoppet att den fortfarande fungerade trots att den var svedd och sotig.

Sitter med det allra sista av Hegemonin och den socialistiska strategin. En fantastisk bok! Borde verkligen hata den för allt blod den sugit ur mig, men det är ett suveränt tänkande som arbetar i den klumpiga texten, som en vacker själ i en ful kropp. Ser också exempel på hur min språkhantering har förändrats sedan jag började arbetet för snart tio år sedan.

Kjell Lekeby lärde mig skriva. Han jobbade som korrekturläsare på DN:s ledarsida när vi började umgås kring -90. Han lämnade tillbaka utskriften av förordet och översättningarna till Johannes Francks Alkemiska skrifter - fullständigt rödklottrade. Möjligen pressade han tårar ur mina ögon.

Ett av hans råd: försök använd germanska ord, undvik romanska och andra låneord. Det skapar en särskild tyngd i en text. Så i början av Hegemoni-översättningen: ivriga försök att hitta germanska ord för den engelska textens latiniska rötter. Mycket av det finns kvar, men en hel del har måst ändrats, givetvis: det är ju en galen föresats.

Ett annat av hans råd: undvik bisatser. Undvik småord. Skriv i stenstil.

Ett av mina egna råd, påverkat av latinstudierna: lär dig använda satsförkortningar! Det predikativa attributet är favoriten: författigad genom att dativ- och ackusativformer och konjunktiv och annat mera bit för bit har plockats bort är svenskan fortfarande användbar. Det går alltid att konstruera syntaxen hårdare och koncentrera betydelserna mer. Si participernas oändliga möjligheter! Si en matematisk blick på syntaxen!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Bra råd. Vad gäller germanska ord kontra romanska låneord finns två paradexempel: 1) Det heter bemäktigande, inte "appropriation. 2) Det heter förtingligande, inte "reifikation".

Kruxet är bara att germaniseringen lätt kan få en att, i god tysk anda, peppra på med bisats efter bisats och aldrig vilja sätta punkt.

Vad är stenstil?

Vertigomannen sa...

Herregud! appropriation! jag skyndar mig att ändra. Men på ett ställe måste jag faktiskt skriva "appropriering". Stenstil var ursprungligen en festlig diktform på 1700-talet (ofta begravningsdikter) där man satte punkt efter varje ord för att markera en extrem gravitas. Finns ett exempel i min diktsamling:

Grodan.Oscar.dog.
Han.fanns.ej.mer.
Hans.svullna.kropp.är.borta.
Hans.grymma.blick.är.borta.
Han.var.ett.rovdjur.och.
Blev.själv.ett.rov.för.döden.

Anonym sa...

Ett av mina råd: ge exempel - förebilder. I detta fall på satsförkortningar. Tackar.
Knuspelle

Vertigomannen sa...

Ha! Jag var ju lömsk nog att sätta in ett predikativt attribut direkt efter kolon...