tisdag 9 september 2008

WINDIR

Ibland, på trappmaskinen på Forsgrenska, kommer extasen. När hjärtfrekvensen börjar närma sig tvåhundra och musiken plötsligt faller på plats. Idag var det Windir. Å, vilken hjälte. "Arntor, Ein Windir" från albumet "Valfar, Ein Windir" förvrider huvudet på mig. Vilken sällsynt lycka musiken ibland kan ge. Dansar i regnet! med cykeln! skrattar åt natten!

Fick för övrigt backning på Buruma-recensionen av chifen, Åsa Linderborg: skär ner en tredjedel. Det kan kännas deppigt men också vara ganska spännande. Det sägs att James Ellroys hårda, korthuggna prosa skapades när hans förläggare tvingade honom att skära ner sina böcker, och han vägrade ta bort karaktärer och skeenden och tog istället bort vartenda onödigt ord.

Skar och skar och skar. I stort sett är alla idéerna kvar, men texten 3000 tecken istället 4500. Några snygga formuleringar fick ryka - smärtsamt. Denna anorektiska operation lämnar ett skälvande skelett, men möjligen också en mer effektiv text.

Fick för övrigt lära mig mycket i bastun igen. Brukar tänka att bastun på herravdelningen på Forsgrenska är det grekiska torgets sista representation i världshistorien. Litteraturprofessorn berättade var ordet "hermeneutik" kom ifrån och rättade mina felaktiga uppfattningar om Schleiermacher. Så förenades vi i lovtal över Novalis, medan svetten strömmade över våra nakna kroppar. Dejligt!

6 kommentarer:

Audun sa...

Kom på besøk til Bergen, o Vertigomann, så tar vi deg med til Soknadalr, Arntors og Valfars hjemtrakt, og kilden det øses av i Windirs lokalhistoriske hymner med doble basstrommer. Kanskje blir det også tid til en svipptur innom Fimreite, der slaget stod i 1184. Hvem vil vel savne de stockholmske treningssentra blant slike fjell og daler?

Vertigomannen sa...

Tar dig på orden! Kommer när du minst av allt anar det! Genom snöstormen!

Anders sa...

Och från var kommer då ordet "hermeneutik"? Jag vågar inte googla, med rädsla för att tro på vad kollektivets strömlinjeformade, opersonliga dumhet säger till mig.

Anonym sa...

Ellroy tar det hela till sin extrem när han i "Balls to the Wall" (hittar den i en samling noveller och journalistiska texter av Ellroy; "Destination Morgue!") beskriver en boxningsmatch, i stort sett uteslutande genom enkla subjekt- predikat satser:


The noise built.
The bell rang.
The noise stratosphered.
They moved. They squared off. They hit center ring. Morales pops a jab. Barrera hooks to the body. Morales moves back.
Barrera. Fast hands. A Shock.
Barrera moves in. He lands a right. He left-hooks downstairs.
Morales moves back.
Let's bait and counter.
Barrera moves in. Barrera cuts off. Barrera double hooks low.
Fast hands. Shocker. "Shot" - bullshit.
Morales backs up Barrera. His right sting.
They square off. They trade. Morales backs up Barrera.
They circle. They pause.
Morales backs up. Let's bait and counter.
He taps the ropes. Barrera's on him. They trade hooks at the bell.
The noise built. The noise leveled. The noise leveled loud.
Round 2:
Barrera stalks. Morales jabs.
It's a range finder.
It's a sizer up.
It's a reach enhancer.
He's dancing. He's on his toes. Barrera closes in.
He lands a left hook. He lands a left/right. Morales stand firm. Morales steps inside. Morales lands an uppercut. Morales rocks Barrera,
They stand.
They trade,
They deliver.

osv. Så fortsätter det, ca tio sidor.

/K

Anonym sa...

Hermeneutik min röv...

/K

Vertigomannen sa...

Ellroy... glömmer aldrig när han klev upp på scenen på bokmässan och började yla och skälla som en hund i mikrofonen en bra stund. På vägen ut signerade han böcker: Peter Englund stod som en skolgosse med tindrande ögon och förklarade att Ellroy påverkat hela hans syn på historien! Ellroy muttrade något om att han hittat på det mesta... haha.