KAPITEL 27: SIAMESISK

I åratal hade min flickvän Gabriella Håkansson tjatat på mig att Vertigo borde ge ut den norske författaren Stig Sæterbakken, som hon skrivit flera artiklar och essäer om. Hade för min del ingen större lust att ge ut en samtida, norsk författare i översättning. Dels borde svenskar kunna läsa böckerna ändå, dels spelade säkert de klassiska svenska fördomarna mot norrmän in.

Naturligtvis besegrade hon mig.

Frågan var bara vilken av hans böcker vi skulle börja med. Den så kallade S-trilogin, som var ett slags genombrott för honom, kändes given. Och av de romanerna, började vi med den första: Siamesisk.

Ordnade rättigheterna från Cappelen forlag. Ordnade översättare: Linda Boström ingick i delvis samma krets som vi, yngre författare som organiserat sig i maillistan ”txt” och nätverket ”F.A.N.”. Hon hade haft en norsk pojkvän och även bott i Norge, så hon var kvalificerad.

Dock hann hon inte riktigt få klart sitt arbete i tid, och hennes vän Gilda Romero ryckte in, vilket fick historiska konsekvenser för förlaget. Gilda är en enastående person, och inte långt därefter fick hon en deltidsanställning på förlaget som varade ett år eller två.

Omslaget representerar ett delvis skamligt undantag i förlagets historia: den hittills enda gången vi har köpt ett omslagsfoto från en bildbyrå, i det här fallet en amerikansk bildbyrå. Men det är en väldigt vacker bild.

Mottagandet av Siamesisk var gott, inte minst då författare redan var relativt känd i landet. Vertigo har gett ut ytterligare tre romaner av Sæterbakken. Men vad som kanske är viktigare: Siamesisk utgjorde startskottet för en komplex och intensiv och bitvis skandalös vänskap mellan mig och Stig.


(Siamesisk går fortfarande att beställa. Romanen kom för övrigt nyligen ut på Dalkey Archive Press i USA. Läs för övrigt gärna mitt tal "25 år av ömhet" från Stig Sæterbakkens 25-årsjubileum som författare, hösten 2009. )