onsdag 14 maj 2008

CYKELREPARATÖRSKAN

Var på radion och läste in Gunnar Blå-novellen "Cykelreparatörskan", det gick ok, men kändes rätt konstigt att uttala vissa repliker - "lus, hund, grävling, blodigel, bisamråtta!" eller "mamma, mamma, ät min snopp" t ex. Vilken konstig text. Gunnar Blå är ju rubbad. Rubbad på bäret!

Vid repetitionerna kom ständigt nya konnotationer fram och lades till det stora pusslet av citat och parafraser som genomforsar novellen och ger orden ett särskilt liv. Denna ekokammare har besynnerliga inslag. Inte minst bilden som är knyckt från Mad-tecknaren Don Martin: "Hon skrattade hysteriskt med tungan fladdrande och tänderna i vädret."

Uppenbarligen spelar en latent homosexualitet i skildringen av själva cykelreparatörskan (som blev "Kvinden på sykkelverkstedet" på norska av någon anledning, vilket ger en helt annan bild). Fick dock höra att Magnus Lindman (radioteaterchef) valt just den här novellen, för att han är övertygad om att den anspelar på en verklig cykelreparatörska som har verkstad på Surbrunnsgatan.

Måste åka dit och se om hon liknar "Sara".

1 kommentar:

Henrik sa...

Hehe, hon fixade min punka förra veckan. Hon på surbrunnsgatan, alltså.