Det har varit och fortsätter att vara ett väldigt hallå kring Susanne Dodillets briljanta avhandling Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Har nog aldrig sett en så polariserad debatt. Nu kommer som kronan på verket en anmälan om "oredighet i forskning" till Göteborgs universitet.
Två saker kan hända: 1. universitet kan bifalla anmälan och det vore en förfärlig pinsamhet för författaren, hennes institution, opponenten, betygsnämnden, alla de som försvarat hennes forskning och förlaget. 2. universitet kan tillbakavisa anmälan och det vore en förfärlig pinsamhet för personerna som gjort anmälan och som bedrivit den fantastiskt energiska kampanjen mot boken.
Kan för egen del längta efter att någon som inte är direkt inblandad privat och karriärmässigt i saken skulle sätta sig in i och diskutera Är sex arbete? Som det nu är framstår det hela mer som en akademisk maffiauppgörelse.
6 kommentarer:
Ett av de där jobbiga områdena där även folk som normalt tänker rätt kritiskt helst inte vill gräva. Som droger ungefär. Jag HATAR att komma mig på kant med vänner för en jävla diskussions skull.
Bra blogg, har mig veterligen inte läst en enda vertigo-bok tyvärr (och tanken är väl att man ska märka när man gör det), men du är fortfarande nån att se upp till och avundas. Så grattis till det
Materialet är ju manipulerat. Sen kan man skylla ifrån sig hur mycket som helst på betygsnämnden.
Allt som gör mig svettig brukar jag klassa som arbete.
Problemet med den avhandlingen är inte att författaren är för prostitution. Det är klart att hon får vara det om hon vill det. Problemet är att hon har lagt saker tillrätta. 140 sidor intervjuer med prostituerade har blivit "några få citat". Varför?
Hej anonym,
du har fel när du skriver att jag är för prostitution. Det är jag inte, men jag är kritisk mot sexköpslagen. I avhandlingen förklarar jag att man kan vara för fri prostitution, dvs en avkriminalisering så som man kan vara för fri abort utan att för den skull förespråka prostitution (eller abort).
Inte heller har jag skrivit att 140 sidor intervjuer med prostituerade är "några få citat". Mängden citat spelar ingen roll för argumentationen i min avhandling, då min analys av intervjuerna är en kvalitativ och ingen kvantitativ. Textstället du hänvisar till är med i erratalistan till Är sex arbete?. Där det tidigare stod ”några kortare citat” (inte "några få") står det nu bara ”kortare citat”. Mina kritiker har gjort mig uppmärksam på vad man möjligtvis kan beskriva som ett faktafel eller en inkonsekvens, ty den oprecisa mängdangivelsen ”några” är som sagt helt onödig för min argumentation. Ett eller några sådant faktafel eller inkonsekvenser förekommer i så gott som alla böcker, men har ingenting med förvanskning att göra. I min bok gör jag överhuvudtaget inte någon poäng av detta ”några”. Läs gärna själv på s 155 f och gör en egen bedömning.
Ha det bra!
Susanne
Avhandlingen är manipulativ i sitt handhavande av källorna och kör en minst sagt selektiv historieskrivning. Att en hel del texter på ledarsidor jobbar på samma sätt är ingen ursäkt: en vetenskaplig avhandling är inte primärt en debattbok (och även en debattbok bör vara ärlig mot läsaren).
Sen heter det 'oredlighet i forskning', inte oredighet.
Skicka en kommentar