FOTOBEVIS FRÅN BOKMÄSSAN

Jag har förstått att det numera handlar om bilder, bilder och åter bilder. De senaste bokmässorna har jag efteråt samlat mina intryck i blogginlägg. Nu, i Instagrams, Tumblrs och Pinterests tidevarv, övergår jag till pekboksformatet och satsar på foton istället.

Räckmacka hundra meter över marken med min äldsta vän, Aase Berg, och vår gemensamma amerikanska förläggare, den mäktiga Johannes Göransson:

På hemväg:

Äter alltid "Chaffismeal" på restaurang Bögen på hemvägen från Bokmässan:

Nu när Jonas Axelsson har slutat jobba på Bonniers är vi så här glada:

Magnus Frederiksen signerar:

Vår favoritkund grimaserar:

David Nessle och Helena Eriksson kom på besök:

Isobel Hadley-Kamptz bar en skol - flicks! - uniform!!!

Lycklig nybliven Stormtruppsmedlem:

Mässans lyckligaste redaktörsmöte; med Lina Arvidsson som kommer med en erotisk roman hösten 2014:

Med Lisa Andersson som översatte Wittkops Nekrofilen tillsammans med mig:

Loka grimaserar, Isabelle dreglar:

Jag och Mara Lee är kompisar:

Men Mara har vissa reservationer:

Vid min första signering kom inte en enda människa:

När vi hade byggt monter blev jag lite trött:

David Nessle och jag, glada som barn:

Kramar Peter Ebeling, översättaren av Illuminatus! som kommer hösten 2014:

Med Joakim Pirinen och David Nessle:

Den mäktigaste signeringen: dedicerade sex böcker till vad som torde vara mitt största fan:

För att han skulle trivas, bäddade vi in Stigs böcker mellan Céline och Teratologen:

Här lade vi de ruffigaste bögjävlarna: Blå, Tistedt, Edenborg, Delany och Cooper:

ALT-LIT

(Ibland skriver jag kortare texter på Aftonbladet kultur som kommer i papperstidningen men inte läggs ut på nätet. Jag tänkte jag skulle försöka få ut en del av dem här i bloggen istället. Denna skrev jag i somras:)

Den senaste trenden inom ung amerikansk litteratur är Alt Lit, eller Alternative Literature. Förkortningen pekar mot dess mest typiska drag: kopplingen till Internet.

Författarna inom Alt Lit använder nätet för att sprida sina texter, samtidigt som nätets egna former arbetar sig in deras verk. Chatloggar, screenshots, bloggkommentarer, forumtrådar och andra typiska nätformer är självklara inslag i berättelserna och dikterna.

Det är ett postpostmodernt fenomen: postmodernismen slet sönder hierarkierna, vägrade att tycka att Lev Tolstoj på ett givet sätt var viktigare, intressantare och mer värdefull än Britney Spears. Nu framträder nya kulturella uttryck på dessa ruiner. Ett sms är i sig inte mindre värt än en sonett.

Bland de framträdande författarna inom Alt Lit finns Tao Lin och Marie Calloway. Den senare gjorde skandalsuccé genom sin sexuella ärlighet i romanen med titeln "what purpose did i serve in your life" (stavad med karaktäristisk internettypografi) som kom ut i våras.

Deras omedelbara realism och ärlighet har fått en del kritiker att koppla ihop Alt Lit med trenden "New Sincerity", dit sådana som Wallace och Franzen brukar räknas: även där är det viktigt att skapa intrycket av uppriktighet och direkt kommunikation med hjälp av självbiografiska inslag och talspråk. Men den centrala rollen som Internet spelar inom Alt Lit ger den ändå ett särskilt drag.

Hur ser det ut i Sverige? Det är vanligt med inslag av internetgenrer i skönlitterär text. Men i skrivande stund kommer jag inte på någon enda svensk författare som gjort det till en central del av sitt verk.

Det dröjer nog inte särskilt länge.

[Häromveckan, vid den sorgliga nyheten om författaren Ola Juléns död, kom jag att tänka på att hans betydelsefulla debut Orissa på många sätt verkligen var ett starkt svenskt bidrag till New Sincerity.]