ÄCKEL OCH HAT

Det paradoxala i att betala trehundra spänn i anmälningsavgift för att få skicka in en bok till Augustpriset och samtidigt avsky allt som priset står för och dem som delar ut det. Det sjuka i att tänka att det vore så bra om den blev nominerad för då skulle så många fler få reda på att den fanns och läsa den, och samtidigt äcklas över tanken på att se den sida vid sida med allsköns snusk och borgerlig underhållning på kedjornas nyhetsbord. Och slutligen, den tomma uppgivenheten och självföraktet vid det väntade beskedet om att den inte blev nominerad.