FÖRSTA ELBOKEN

Jesper har precis mailat in Vertigos första elbok till distributionsföretaget Elib: Alfred de Mussets suveräna gotiska porroman Gamiani. Inom kort kommer också Susanne Dodillets Är sex arbete? Båda två bör gå att köpa från nätbokhandeln redan nästa vecka. Och fler är på väg. Är det bara en hajp? Kommer vi att bli överraskade över succén? Vi får hoppas.

Succé tycks det hsh ha blivit med Pocketförlagets utgåva av Lemmys White Line Fever som nu är ute i handeln. Det bär emot att erkänna det, men: deras omslag är snyggare än Vertigos. Fast inlagan är densamma.

SAUERMUGG OCH IRVING

Stig Sæterbakken firar triumfer just nu. Senast med sitt fantastiskt patafysiska framträdande i stora norska tidningen Dagbladet, där han hävdar att han måste röra sig incognito (med Sauermugg-masken!) i sin egen stad, samt raljerar över att samma medier som i höstas förfasade sig och angrep Stig för att han bjudit in David Irving till Lillehammer-festivalen nu bjuder samme Irving på resa och hotell för att med honom i sina program.

Jag älskar Stig Sæterbakken.

VAGANT OCH SNYGGHET

Fick senaste numret av fina norska tidskriften Vagant i min hand, på temat "Rikdom", där läsaren även hittar en liten text av mig som handlar om markis de Sade, fotnoterna till Juliette och en bataillesk slutkläm: "Litteraturen skall på det viset betraktas som en lyx. Där förbrukar vi våldsamt det samhälleliga överskottet. Vi bränner vår vinst, vi förbränner det hos os som inte konsumeras i det dagliga slitet. våra drömmar." Och som om det vore en tanke kröns tidskriften av Batailles fantastiska essä "Om begreppet utgift".

När det sedan kommer till frågan om snyggheten: den kroatiska och ungerska bokformgivningen lämnar mycket övrigt att önska. Brukar bli deprimerad av att stå och begrunda nyhetsborden i svenska boklådor, men det här var faktiskt riktigt illa: fula böcker! Polackerna gör det bättre. Träffade för övrigt Mihail från det lilla Krakow-förlaget Ha!Art och försökte uppmuntra honom att göra en Textmässa i Polen: Mihail verkade gilla tanken.

Under de första tio minuterna i Stockholm möttes mina ögon av fler vackra människor än under hela resan. Var det hallucinationer? Kanske. Eller så är det uttrycket för en överkompensation för att det här samhället är så otroligt fattigt på så mycket annat. Till exempel har vi inte några badhus som ens avlägset kan liknas vid Gellérts i Budapest: det jordiska paradiset. Och snygga karlar!

Emellertid: parallellt med denna centraleuropeiska resa har även större delen av Bröderna Karamazov lästs. Denna parallella verklighet har även den en sällsynt rikedom. Minns lika mycket av det som de märkliga bröderna har varit med om som det som hände mig under resan. Tack till litteraturen för att den låter mig leva så många liv.

Avslutningsvis en hommage till Felix Salten, författaren till Bambi och Josefine Mutzenbacher:

TACK FÖR DEN

Blir alltid glad när det kommer välskrivna, genomtänkta, klarsynta recensioner av Vertigos böcker. Som den här, av Fabian Kastner i Svenska Dagbladet, om Stig Saeterbakkens Osynliga händer (Stig är för övrigt en av de mest omtalade människorna i Norge just nu, på grund av Lillehammerfestivalen och David Irving).

KIPPA

Har efter att ha hängt på en handfull vackra, sällsamma, personliga, roliga, karaktärsfulla, spännande Krakow-barer en väldig lust att skriva ett gallsprängt och gränslöst hatiskt inlägg om den svenska krogpolitiken, men väljer istället att visa den här bilden: min debut i kippa! på judiska kyrkogården i Krakow (kanske inte själv inser implikationerna av den här bilden, är rätt berusad, blir det skandal? nej hoppas inte):

SKRIVERIER

Hamnar på ett Krakow-hotell med internetuppkoppling! passar genast på att frossa i de senaste dagarnas lysande recensioner av Meyrinks Golem och Saeterbakkens Osynliga händer.

Sten Wistrand skriver långt och superintressant om Meyrink i en understreckare i SvD. I samma tidning hyllar även Eva Johansson Vertigos utgåva. Till och med Expressens Nils Schwarz gillar boken även om hans recension även innehåller en del märkligheter.

Och när det kommer till Stig Saeterbakkens Osynliga händer är det även där hyllningskörer som gäller, kritikerna verkar rentav riktigt tagna! Pia Bergström i Aftonbladet, Stefan Whilde i Tidningen kulturen, Mats Kolmisoppi i Helsingborgs Dagblad.

Roligt också att såväl min som Niklas Darkes översättningsinsats får beröm. Vi slickar i oss!
Och du, kära läsare: nu är det dags att skaffa böckerna och läsa dem.

För övrigt har det varit en storartad resa, tyvärr är den snart slut. I synnerhet var dagarna i Budapest något alldeles i hästväg, och under ett par timmar i går eftermiddag befann sig denne gamle man så nära paradiset som han någonsin kommer att vara, i Gellérts badhus. Dessutom upptäckte vi att Café Edenborg där har en filial i form av en strippklubb:


"Lesbian show"? Låter lite som Siri på fiket.

ATT GÖRA SITT JOBB

Måste tydligen åka semester för att få tillfälle att göra det som skall göras: har ägnat timmar på den kroatiska stranden (inte riktigt en strand, mer som ett slitet betongbad) åt att förfasa mig över CJ Håkanssons nya roman Köttets undergång och vräka ur mig synpunkter och förslag som kommer att göra honom frustrerad och rasande: mitt jobb!

Har därefter ägnat en massa timmar på tåg och bussar upp genom Centraleuropa åt att gå igenom Felix Saltens Josefine Mutzenbacher, som kommer att bli nästa Vertigobok (12 augusti firar vi med rådjursparty på klubben Ficks i Stockholm!).

Att få göra sitt jobb för en gångs skull! Läsa grundligt och noggrant, arbeta och plöja, så och skörda de härliga bokstävlarna!