För någon minut sedan skickades nedanstående pressmeddelande ut:
---------------
"JAG ÄR BOKFÖRLÄGGARE, INTE ELEKTRIKER"Vertigo förlag har dragit tillbaka sina eböcker från marknaden. Vi ämnar heller inte publicera några ytterligare: formaten är fula, de saknar band och de är mer utsatta för censur. Istället skänker vi bort våra digitala rättigheter med en creative commons-licens.2009 gav sig Vertigo in i eboksträsket med två titlar, publicerade via företaget Elib. Förra veckan drog vi tillbaka böckerna. Vi har inga planer på att återuppta den delen av verksamheten utan kommer helt att fokusera på det som är vårt arbete: att publicera böcker.
Eböcker – avsedda att läsas på datorer, mobiltelefoner, iPads eller läsplattor – finns i en mängd olika inkompatibla format. Generellt för dessa format gäller att de är undermåliga, typografiskt sett. Det som är vackert i en bok har inte bara att göra i vilken ordning bokstäverna står. Det handlar också om typsnitt, marginaler, rubriker, illustrationer, radmellanrum, indrag, paginering, sidhuvuden.
Eboksformaten förmår inte hantera dessa viktiga bitar på ett bra sätt. De reducerar böcker till ren text. Eböcker är med andra ord inte böcker.
Vi har inget emot det digitala. Internet är fantastiskt i sin flödande frihet. Möjligheten att fritt sprida och kopiera och förändra texter är underbar. Men boken är något annat. Boken är ett stopp, boken är en avslutad text, en text som materialiserats och vars flöden har avbrutits och som får sitt liv i mötet med läsaren, inte genom kopieringen och kopieringens transmutationer.
En bok är helt enkelt bunden. Den har ett band. Vertigo förlags böcker är dessutom oftast rent bokstavligt bundna: med trådar, istället för bara med dåligt klister.
En annan uppenbar brist med eböckerna ligger hos distributionen. Det är mycket osäkert om våra titlar skulle få finnas med i exempelvis viktiga Applestore, som har börjat censurera vad som uppfattas som obscent eller provokativt innehåll. Den uppenbara faran med ett fåtal, dominanta distributionskanaler ligger i just den risken. Här är paradoxalt nog boken ett friare format, som kan säljas under disk, som inte kan scannas av övervakarna på något enkelt sätt i det panspektriska kontrollsamhället.
Vi kommer alltså att i fortsättningen göra det vi alltid har gjort: publicera böcker, med ett gediget hantverk på såväl redigeringens, typografins som tryckets nivå, på riktigt bokpapper och med gedigna band. Vi tänker inte reducera den litterära erfarenheten till den blotta texten.
Samtidigt älskar vi det digitala, vilket har lett oss till följande beslut:
Från och med nu delar vi ut våra rättigheter enligt creative commons-licensen "erkännande-ickekommersiell-delalika 2.5". Detta innebär att vem som helst får digitalisera våra böcker med inscanning eller inläsning och sprida vidare enligt dessa villkor:
1. Upphovsmänniskan/licensgivaren måste anges. 2. Verket får inte användas för kommersiella ändamål. 3. Om du gör ändringar i verket måste du sprida det vidare enligt samma licens. (
Här kan du läsa hela licenstexten.)
Naturligtvis gäller detta endast de delar av verken som förlaget äger rättigheten till: ibland bara själva typografin och omslaget, ibland översättningen, ibland alltihop. Den som digitaliserar och sprider vidare verk som Vertigo förlag inte har alla rättigheter till, gör det på egen risk: det skulle naturligtvis kunna hända att utländska rättighetsinnehavare, översättare eller illustratörer försöker hindra det.
Kort och sammanfattningsvis: jag är bokförläggare, inte elektriker. Vertigo förlag publicerar böcker, men "eböcker" är inte böcker. Eböcker tillhör den digitala världen, böcker tillhör köttvärlden.
Död åt eboken, länge leve kopian och boken!
