GENOM NATTEN

Kan inte hålla mig: måste berätta att jag nyss fick äran att läsa manuset till Stig Sæterbakkens nya roman, som kommer att heta Gjennom natten. Jag började läsa den på flygplatsen i Skavsta, fortsatte på flygplatsen i Bratislava, läste vidare på olika caféer i Wien, och läste de sista delarna på nattåget mellan Wien och Venedig. Efter hand slängde jag manussidorna i olika papperskorgar, som blad om hösten.

Genom natten är en berättelse om kärlek, otrohet, sorg och slutligen ren och skär skräck. Jag skall erkänna att hur stor karl jag än är, så grät jag tårar av fasa när jag läste slutet på boken, liggande i den skakande liggvagnen. Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Stig Sæterbakken är en urjävlig författare. Han skadar läsaren. Och jag älskar honom.


Ovan läser jag manuset på Thomas Bernhards stamfik Café Bräunerhof i Wien. Det nedanstående fotot är taget någon halvtimme innan jag ligger vid läslampan i min trånga bädd och gråter av skräck i mörkret: