fredag 30 oktober 2009

SURT PRESSMEDDELANDE

Sitter i Gamla Jaffa och och lyssnar på åskans mullrande gör bokomslag och skriver baksidestexter: det är dags för Svensk Bokhandel-annons och insäljning till bokhandelskedjorna igen. Det tar en massa tid; det kostar en massa pengar; det ger oftast ingenting alls.

Recensionsskörden den här hösten har varit en fullständig katastrof. Och även om det kommer att droppa in fler recensioner efter hand blir de så utspridda att de inte får någon effekt och inte kan ingå i en offensiv.

Skickade ut ett riktigt surt pressmeddelande igår:

"FITT I HELVETE

Som vanligt trodde vi på förlaget att våra båda nya böcker skulle slå världen med häpnad:

Den första svenska översättningen av en av de största litterära klassikerna: Markis de Sades Juliette, i lyxutgåva med linneband och sidensnöre.

Den första svenska översättningen av den svarte, homosexuelle sf-författaren Samuel R. Delanys roman Hogg, som hör till samtidslitteraturens mest beryktade verk.

Men vi misstog oss, som så ofta förr. Ni som sitter där ute på redaktionerna har naturligtvis viktigare saker att ägna er åt. Ni måste stryka oligopolen medhårs: det är ju de som betalar era löner. Ni måste känna av vart vinden blåser, vad konkurrenterna skriver om, vad ni tror att folk vill ha. Ni slåss förstås också med krympande budget och utrymme och ägarnas krav på popularisering.

De senaste åren har sett en katastrof utveckling när det gäller litteraturbevakningen, åtminstone ur Vertigos perspektiv. Det tycks inte spela någon roll vad vi gör. Det spelar ingen roll att vi bara väljer ut högintressanta texter. Det spelar ingen roll att vi ägnar minutiöst arbete åt översättningar, redigering, formgivning. Det spelar ingen roll hur mycket tid vi ägnar åt att marknadsföra böckerna.

Vår räddning är naturligtvis kontakten med de intresserade läsarna via direktutskick och sociala medier. Det är där vi lägger vår kraft: för varje år krymper vårt intresse av att smörja er med gratisexemplar och annonser. Resultatet blir i längden att ni blir ännu mer översköljda med skräp. Era sidor kommer att förvandlas till spegelbilder av pocketstället: deckare, deckare, deckare, chitlit, deckare, deckare, populärhistoria, deckare, deckare, chitlit, deckare, självbiografi, deckare. Kvalitetsförlagen kommer att finnas någon annanstans.

Är det så ni vill ha det?"

Detta som en illustration till vad som menas med "världens sämsta affärsman". Det pratas fortfarande ute i återförsäljarleden om utskicket som förlaget gjorde i samband med utgivningen av Berättelsen om O: "Är ni helt dumma i huvet?!"

Tar dock inte tillbaka ett ord. Utan känsla är Vertigo ingenting.

Här en smygflykt på ett par av våromslagen (obs! kan ändras! dummys!):

6 kommentarer:

stefan sa...

Det måste ju ändå vara den bästa rubriken på ett pressmeddelande NÅGONSIN.

Creutz sa...

Applåd!

Daniel Berg sa...

Jag blir alltid så rörd över att du blir förbittrad och nästan häpen över den kommersiella pressen. Det hedrar dig! Du hoppas någonstans alltid på renhårighet och rakryggad kamp – från ryggradslösa, maktfullkomliga och helt obildade borgare. Hahaha! Du är världens gulligaste affärsman!

Zigge sa...

Fattar inte det här riktigt. Menar du att Vertigos böcker är mainstream? Inte kontroversiella?

das Boeg sa...

Du är lika fantastisk som dagens blå våffelsmet! Folk är idioter. Fortsätt behandla dem som de förtjänar.

rasmus sa...

När du skriver om "en katastrof utveckling" börjar jag undra om "katastrof" även är ett adjektiv. Kanske är det så. Det låter ganska stilfullt.

Till saken. Katastrofen. Var ska jag köpa mina Vertigoböcker efter att fiket stängt? Jag vill för det första känna på dem och bläddra i dem innan jag köper dem, för det andra vill jag inte betala dubbelt så mycket som nödvändigt. Alltså är både Adlibris och Hedengrens uteslutna. Textmässan är bara en gång om året. Hjälp mig!