Fick en blogg-kris och tystnade. Frågan som ställdes: stjäl allt detta skrivande kraft från andra skrivanden som är mer värda? Förslösas text på dagsintressets altare som istället hade kunnat offras på den mer långsiktiga och betydelsemättade litteraturens?
Bestämt att detta får lösas genom logistik och organisering. På samma sätt som mina föreläsningar på Södertörn alltid ligger på eftermiddagen så att det frigörs tid att utföra intellektuellt arbete på förmiddagarna (eftersom en föreläsning bestjäl en på all kraft), får bloggskrivandet placeras efter att vettigt arbete utförts.
Så: back on the muddafucking track.
På landet. Just avslutat ytterligare en recension för Aftonbladet, av Johan Söderbergs Allt mitt är ditt. Hade kunnat skriva en essä utifrån alla tankar som boken väckte, nu blev den ändå för lång, men vi får se vad chifen säger i morgon. Begränsningarna i längd är frustrerande, men också, ibland, produktiva. Sitter sist av allt och stryker småord, onödiga bisatser, för att få en mer germansk ton, haha.
Lyssnar på Elliot Minors "The White One Is Evil" på repeat, helt beroende av den.
Vi saknar länken till recensionen av "allt mitt är ditt".
SvaraRaderaJa det är konstigt: dom la ut texten om Foucault och texten om Nordisk kriminalkrönika, men inte den om Söderbergs bok... dom kanske inte lägger ut allting på nätet längre? ska fråga...
SvaraRadera