ORD OM GUNNAR BLÅ

Det är roligt med recensioner i bloggar. De är inte lika lika ängsliga som tryckta anmälningar. De är personliga och direkta. Bitvis är de supersmarta, bitvis idiotiska. Men du får ändå inte den där småsinta känslan som av allt för många tidningsrecensioner, skrivna av, i och för en liten klick av litteraturtyper som konkurrerar om en skämd honungskaka.

Pocketlover skriver:

"Jag har nog aldrig läst något så smutsigt, motbjudande, snuskigt, obscent, våldsamt, blodigt, frånstötande och konstigt. Men på något egendomligt sätt gillar jag Den tredje systern-trilogin. Man vill ju veta Gunnars öde, vad som kommer hända med honom och hur mycket mer han kommer att klara av. Och det är det som kännetecknar en bra författare, tycker jag. Att få läsaren att inte vilja sluta läsa, hur motbjudande innehållet än må vara. För motbjudande är det och det tror jag inte att författaren har något emot att jag skriver. Ändå gillar jag. Eller, gillar och gillar. Jag menar jag gillar inte nödvändigtvis innehållet snarare formen. Eller... uj vad jag snurrar till det... Vill du ha en annorlunda läsupplevelse - läs! Men observera - jag rekommenderar den inte till känsliga läsare. Dock till övriga."

Och Fantastiskt Aparta Bokjävlar i Udda Categorier:

"Reflektionen jag redan tidigt under läsningen gjorde, när Gunnar blir kastrerad redan en bit in i den första romandelen, var att: "Men vafan, hur ska han nu kunna knulla? Det är ju flera hundra sidor kvar." Så typiskt penetrationsfixerat av mig, eller hur? / Sexet blir ju därefter inte alls frånvarande, men det är sant att det successivt tar allt mindre plats i berättelsen. Kanske är kastreringen Gunnar råkar ut för också den kastrering vi alla drabbas av, den våldtäkt livet och åldrandet utgör på oss? Men det behöver inte bara vara en negativ sak, andra värden kan uppstå ur saknaden. [---] Och vad ska man säga om den mystiska Tredje Systern? Är hon en livets och dödens gudinna, en Kali-Dhurga som både ger och tar? Förutsättningen för Gunnars livsnjutning är just att den är ändlig, att den kan tas ifrån honom. Hon blir då i så fall ett väsen bortom gott och ont. Gunnar har i alla fall liksom alla vi andra inte en suck mot henne. Det är en kamp vi alla förlorar. / Summan är i allafall en mycket märklig läsupplevelse, med tre helt disparata romandelar. En fantastisk resa."

Och Jakobskij skriver kort och gott: "Så naket, så smärtsamt, så vackert. Rakt av Sveriges bästa författare."