söndag 24 oktober 2010

ÄNNU ETT BONNIERFIASKO

I det senaste bokpaketet från Adlibris låg det reklam från Bonniers. Inte så konstigt, eftersom Bonniers äger Adlibris. Det var ett häfte med utdrag ur en ny deckare: Jan Wallentins Strindbergs stjärna. Det första som fick mig att häpna var den fantastiskt illa skrivna reklamtexten om boken. Denna deckare, som tydligen sålts till 14 länder redan innan den ens kommit ut i Sverige, lanseras med imbecillt svammel.

Men det var inte det värsta. I häftet får vi läsa de första sidorna i denna upphaussade deckare. För min del räckte det med att läsa den första sidan: jösses, vilken obegripligt usel text.

Bonniers är Sveriges rikaste förlag. De tycker tydligen inte att de har råd med språkkunniga korrekturläsare. Det här är en skam för vad som i allt för mångas ögon fortfarande är en symbol för litterär smak och traditionstyngt förlagsarbete: de gav ju för helvete ut Strindberg osv osv.

Här är första sidan med mina korrekturanteckningar. Redan i bokens andra stycke förekommer två grova syftningsfel. Inga rena stavfel, åtminstone. Men flera riktigt dumma språkfel och en handfull retoriska haverier. Allt på bokens första sida, den sida som om någon borde vara den allra mest genomtröskade och korrekturlästa.

Skäms, Bonniers!


12 kommentarer:

  1. Om jag någonsin tvivlat på att du är my kind of people så gör jag det inte nu.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att du är onödigt fördömande mot nyskapande målande uttryck. Jag har många gånger halkat mig fram över gräs, även om jag inte kommit på att kalla det så, och att slänga igen bakluckan tillför en sinnesstämning som inte finns om man slår igen den.

    Men det där med den grova och kantiga mossan var kul. Syftningsfel av den där sorten som man brukar se i samlingar med grodor från skoluppsatser.

    SvaraRadera
  3. Jag gillar också nyskapande målande uttryck. Men för att vara nyskapande bör de helst vara medvetna och inte orsakade av slarv och dåliga kunskaper, tänker jag.

    SvaraRadera
  4. Nu är du väl lite orättvis... hur ska Bonniers ha råd med korrekturläsare när de trycker upp så många reklamblad? Man måste ju prioritera.

    SvaraRadera
  5. Jag älskar det! Det är så fantastiskt, när står du på Sodom så att jag kan komma in med ett ex som du kan få dissa? Jag vill läsa mer av texten med dina kommentarer!

    SvaraRadera
  6. "Hålets mynning" gav minst sagt upphov till grubblerier av nästan filosofisk art. Nästa stora dilemma:
    Har en linje en bredd som äkta hästar kan springa på?

    SvaraRadera
  7. hehehe... jo du är lite överdrivet sträng, en del exempel är egentligen rätt ok, men andra hejdlöst kul (Bonniers kan inte ha haft någon redaktör eller korrekturläsare alls på den här boken).
    Fast i stort är det ju den här sortens litt. som dyrkas och kallas suggestiv osv osv - det ska traskas och böljas och vara dimmigt och svidande vackert och ändå handla om död och mord. kanske ett större problem att sånt förhandsäljs i miljonupplagor, när det gäller innehållet alltså, lagom underhållningsvåld som böljar och är svidande vackert och har glimrande nåd och det traskas eller körs bil och är svidande farligt och subversivt. Det här är ju fruntimmerslitteratur. Den är som den är. Syftningsfelen är eg. en bagatell, problemet är att innehållet i dagens böcker gör folk hjärndöda.

    SvaraRadera
  8. Fruntimmerslitteratur? Det var väl ett ovanligt tråkigt misogynt epitet på något som suger.

    SvaraRadera
  9. Vad hände med inlägget om "barnpornografi" och ev. självcensur? Jag kan rekommendera fängelse, det är egentligen den enda platsen där jag kan slappna av och tänka igenom viktiga saker utan att vardagen pockar på uppmärksamhet (stör).

    SvaraRadera
  10. Ahahaha! Otroligt roligt! Det är nästan så man borde prova att läsa nån svensk kriminalroman (som det så fint heter). Jävla elände bara att man nu blir tvungen att följa sin första blogg (andra, efter Strages 100 ögonblick, vid närmare eftertanke)... tack för att du finns, skönt läskunniga medvarelse!

    SvaraRadera