"Hat är en underbar känsla", brukar en vän till mig utbrista ibland. Och vem instämmer inte i det? Ändå kan det kännas obehagligt att utsättas för hat. Som när Kajsa Ekis Ekman avreagerade sig på mig i en notis i Stockholm City igår. Har lust att skriva något slags svar, men det finns liksom inget att svara på. Det är som när någon skriver "bögjävel" efter dig, det är ju inte precis ett rationellt argument som kan starta en diskussion. Det är mer springa eller stanna och slåss. Hur som helst är det ett snyggt foto på Ekman, som av allt att döma är en underbar människa.
Läs för övrigt gärna min recension av Tamar Hermanns bok om den israeliska fredsrörelsens historia i Aftonbladet kultur idag.
I den här bloggen rapporterar C/M Edenborg om sina romaner, sitt bokförlag Vertigo, sin forskning, sina översättningar, ventilerar allmänt missnöje med kultur och politik samt offentliggör en del obscena fotografier och möjligen en och annan gullig kattunge. Och visst ja: min senaste roman blev nominerad till Augustpriset 2014.
Ett tu tre är Ekis där och trålar ...
SvaraRadera