OM BOKBRANSCHENS KRIS

Det finns många tillfällen till goda skratt nuförtiden. Som Alberte Bremberg skriver i Svensk Bokhandel gör stora delar av bokbranschen just nu sig löjliga genom att gnälla och förtvivla över sjunkande försäljningssiffror, sjunkande antal titlar och en möjlig fildelningskris.

Tänkte det kunde vara intressant med en rapport från en annan sorts förlag. För Vertigos del var den svenska bokbranschens guldår (säg 2002-2008) tvärtom en mycket problematisk tid. Det kom ut alldeles för många böcker, så konkurrensen om utrymmet för litteraturstöden, på boklådornas nyhetsbord, i medier och bokklubbar var enormt.

Som vanligt togs platsen i första hand av de förlag som själva äger återförsäljarna, medierna och bokklubbarna. Vertigos böcker fick ofta stryka på foten.

Dessutom ledde de höga, tämligen lättförtjänta vinsterna till ett allt större fokus på just snabba, höga vinster. En ökad kortsiktighet i produktions- och distributionsleden är påtaglig: Akademibokhandlarna, t ex, är strömlinjeformade in absurdum. Utgivningen hamnar antingen i en mycket liten, men högsäljande fåra, eller i en stor, lågsäljande. Och den långa svansen lyser med sin frånvaro.

Dessa ting passar heller inte för ett förlag som Vertigo, som arbetar långsiktigt och mångfaldigt.

De första tecknen på förändring kom hösten 2009. Mötet med bokklubbarna i december var härligt: att höra dem säga (när hände det någonsin förr!?): "Vad bra att du ger ut böcker, det kommer för få titlar i vår, vi kan knappt fylla medlemstidningarna..."

Det är svårt att dra några slutsatser på så magert underlag, men min magkänsla säger att antalet recensioner av Vertigoböckerna började öka förra året. Och det är klart att platsen på kultursidorna ökar när utgivningstrycket minskar.

Min slutsats är att det som ser ut som en apokalyptisk kris för personer som vant sig vid de gamla monopolstrukturernas bokutgivning (såväl författare som förläggare), med deras särskilda ekonomier och flöden, i själva verket kan vara en guldålder för dem som istället är här för litteraturens skull, som arbetar envetet och långsiktigt, som inte kompromissar, som har idéer.

Rimligen kommer detta också göra det möjligt för fler läsande och litteraturälskande människor att hitta spännande texter.