Premiär för mitt nygamla liv som Aftonbladet-recensent: Foucault-artikeln publicerad igår. Synd att de inte har den funktion som finns på flera andra kultursidor, där läsarna kan skriva sina kommentarer i webbutgåvan – det vore skoj. Önskar halvt om halvt att det blivit ännu mer kritik mot identitetspolitikens primat. Men misstänker att det blev mer sant på det här sättet. Dock slutet: är det inte rätt visset och fegt? Resonemanget slutar där det borde ha börjat.
Dagens andra händelse: brevet med skadeståndskravet från den ilskna översättaren. 20 000 spänn vill han ha för att förlaget redigerade hans översättning utan att låta honom läsa slutkorr. Gör en koll på förlagets bankkonton och giron: nollade. Får göra som Stig Helmer i Riget. Det är ju nästan semestertider. Dessutom finns det ju en hel del oklarheter, frågor som måste ställas, juridiska principer att ta ställning till, komplicerade beräkningar att utföra. Välkommen till Kafkas värld. Med en hel del Jarry, för det är svårt att låta bli att fnissa. Läge att anföra sinnessjukdom?
Dagens tredje överraskning: träffade Ali Arda och Tomas Lappalainen på Kvarnen, pratade bl a om de turkiska översättningarna av Gunnar Blå och Klitty. Tycks bli utgåvor 2009, och Ali vill ha mig på plats i Istanbul då. Ser fram emot det! Åt dock för mycket sill och pyttipanna, drabbades av paltkoma och fick gå hem. En hel dag på fiket spelade in. Vilket liv.
Argument tenderar att sluta där de borde börja. Och rent krasst: hade du börjat där du slutade nu, så hade det inte blivit en artikel om Foucault utan om varför många svenska akademiker inte vågar ta steget från teori till praktik.
SvaraRaderaBra artikel!
SvaraRaderaHäng ut översättarkräket -- så får vi se om detta löjliga "skadeståndskrav" står sig!
SvaraRadera