KAFFE ÄR OCKSÅ BÖCKER

En dag planerad in i minsta detalj: Textmässeaffischen skulle på tryck, maffiaseminariet skulle organiseras, korret skulle in i Paracelsus-boken, genomgången av Hegemonin skulle bli klar, kanske rentav ytterligare några sidor översättas i Mammas tre flickor, och vem vet eventuellt också några egna textsnuttar skrivas, en dikt, en halv sida i Händel-romanen... Heldag på KB!

Tio i åtta kom sms:et: Personalen på fiket sjukskrivna, bara att rycka in.

Medan tjogtals smörgåsar av alla de slag har tillverkats av dessa händer, medan kassaapparater har lagats, leveranser har emottagits, bullar har bakats, telefonsamtal har klarats av, m m, m m, m m, m m, så har denna hjärna strävat efter att tänka: detta är också bra.

Detta är också bra: att göra en väldigt god cappuccino, att få ett leende av ytterligare en av dårarna, att se någon rörd liten människa fråga vad det är för underbar musik och svara: "Händel! Händel, älskade medmänniska! Det är HÄNDEL!" Och känna hur tröttheten arbetar sig in i köttet bit för bit, hur det blir alltmer omöjligt att ens tänka sig att något enda av det som var tänkt att göras skall bli gjort. Och att det kanske inte gör så mycket ändå.

Kort och gott en dag så överfull med mening att jag drunknar i den.