DUMMYBILDER

Ofta är det en bra idé att helt enkelt ligga kvar i sängen, särskilt när det regnar och natten har varit trasslig (vakna genomsvettig halv sju med bröstet värkande av ångest och tänka "textmässeseminarierna tar livet av mig", åla sig kring flickvännen och drömma om en mycket konstig turkisk biograf...).

Efter att ha svarat på en miljard mail, skött beställningarna, löst åtskilliga problem, fått ordning på ett och annat och till och med fått några goda nyheter, för att inte tala om några vänliga ord (de är ovärderliga!), var det som om leendet kom tillbaka. Sängen är mitt kungarike.

Efter lunchen dags för favoritsysselsättningen: ta omslagsfoton. Det är så muntert! Kompositionen, försöken att jämka mellan den inre idealbilden av bilden och motivet i sökaren... trevande anvisningar, avklädningar, påklädningar, blottade kön, ljusriggning och regi. Allt detta för ett foto som inte ens ska tryckas på omslaget, utan bara användas som dummy vid insäljningen av Alfred de Mussets erotiska roman Gamiani. Men det blev fint! Extra lyxiga, svarta lårstrumpor med fastsydda sidenband. Vitt, vitt, vitt runtom. Och rött nagellack.

Underligt nog var det just det mest slarviga av de femtio fotona som blev bäst, det som bara trycktes av liksom i förbifarten. Svårt att veta varför det så ofta blir på det viset. En stor del slump, men också något av livet som kommer med i bilden kanske, som vittnar om en Händelse.

Återstår att ta en omslagsbild till Meyrinks Golem. Har hämtat en skål med lera att smeta in mig med. Men hur ser egentligen de kabbalistiska hierogflyerna ut på amuletten som ger monstret liv?