I den här bloggen rapporterar C/M Edenborg om sina romaner, sitt bokförlag Vertigo, sin forskning, sina översättningar, ventilerar allmänt missnöje med kultur och politik samt offentliggör en del obscena fotografier och möjligen en och annan gullig kattunge. Och visst ja: min senaste roman blev nominerad till Augustpriset 2014.
torsdag 26 augusti 2010
SYLVIE OCH BRUNO
Och så gick nästa höstbok iväg till det estniska tryckeriet, Lewis Carrolls sista roman, Sylvie och Bruno, för första gången i svensk översättning. Här ser ni framsidan med Naomi Nowaks undersköna målning:
måndag 23 augusti 2010
OMSLAGET TILL BILDEN
Planen är att den här bloggen snart ska få nytt liv. Under tiden kan du gotta dig åt framsidan till Jean de Bergs/Catherine Robbe-Grillets roman Bilden, som gick på tryck i fredags:
söndag 8 augusti 2010
AUTOKASTRERING OCH SKÖNSÅNG
Den 16 juli hade Café Sodom fest på Högkvarteret. Elias Åkesson, Caroline Åberg och C-M Edenborg uppträdde. Till slut fick Edenborg nog och gjorde något fruktansvärt med sitt könspaket.
lördag 7 augusti 2010
OM KOMMUNISMEN
Upptäckte plötsligt att min artikel om De nya kommunisterna i A-bladet tidigare i veckan har gett upphov till rätt många blogginlägg och kommentarer. Artikeln var redan från början kort och svepande, och skars dessutom ner ytterligare, och den hade faktiskt bara den pyttelilla ambitionen att helt ytligt konstatera att det verkar som ordet "kommunist" har börjat användas av fler och på nya, oväntade håll på sistone; dessutom på sätt som inte alltid tydligt passar ihop med 1900-talets lärobokskommunism.
Artikeln har angripits från liberalt håll med tillmälen riktade mot mig som "kramkommunist", "exploatör" och "intellektuell posör". Från vänsterhåll har den angripits lika hårt, där kallas min usla person "riksfitta", "ogenomtänkt" och "drogliberal" och utmålas som kommunisthatare. Har således blivit en person som är kommunist i liberalers ögon och liberal i kommunisters ögon: kan leva med det.
Hela diskussionen framstår som en semantisk kökkenmödding. Vill inte påstå att kampen om ord måste vara verklighetsfrämmande eller felaktig, men någon sorts insikt om att ord har historia, är mångfaldiga och kontextbestämda borde väl ändå kunna avkrävas?
(Svenssons utläggning om Zizeks kommunism vittnar inte om någon förståelse. Att Z. skulle förespråka våld och terror är ett McCarthyskt påstående, även om han naturligtvis inte är pacifist. Zizeks påstående av att vänstern skulle må bra av "en dos" jakobinsk-leninistisk centralism hänger ihop med hans kritik av en desorganiserad vänster och knappast med stalinism. Den Hayekska kommunismdiskursen förutsätter liksom alltid det den ska bevisa: den går i cirklar.)
Artikeln har angripits från liberalt håll med tillmälen riktade mot mig som "kramkommunist", "exploatör" och "intellektuell posör". Från vänsterhåll har den angripits lika hårt, där kallas min usla person "riksfitta", "ogenomtänkt" och "drogliberal" och utmålas som kommunisthatare. Har således blivit en person som är kommunist i liberalers ögon och liberal i kommunisters ögon: kan leva med det.
Hela diskussionen framstår som en semantisk kökkenmödding. Vill inte påstå att kampen om ord måste vara verklighetsfrämmande eller felaktig, men någon sorts insikt om att ord har historia, är mångfaldiga och kontextbestämda borde väl ändå kunna avkrävas?
(Svenssons utläggning om Zizeks kommunism vittnar inte om någon förståelse. Att Z. skulle förespråka våld och terror är ett McCarthyskt påstående, även om han naturligtvis inte är pacifist. Zizeks påstående av att vänstern skulle må bra av "en dos" jakobinsk-leninistisk centralism hänger ihop med hans kritik av en desorganiserad vänster och knappast med stalinism. Den Hayekska kommunismdiskursen förutsätter liksom alltid det den ska bevisa: den går i cirklar.)